Det var en ruggig snart treårig trasa som mötte mig på dagis igår. Lilltjejen hade bestämt att hon nu var stortjejen och inte skulle sova alls på dagen. Eftermiddagen innebar logiskt därför gråt och malande trötthet. Så kan det vara när man beslutar sig för att inte sova. Vi får se vart det bär. Undertiden slumrar du en stund i cykeln på väg hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar