Sittning

Nu sitter C för sig själv och rätt så stadigt. Visst händer det att hon oförutsett går i backen när hon lutar sig allt för långt ut åt något håll efter en åtråvärd leksak men för det mesta parerar hon även dessa utsvävningar. Förnöjt sitter hon där, inte som ålandet, krälandet, rullandet som inte riktigt ännu vill gå C:s väg. När hon vill dra upp sittt vänstra ben hamnar hon förvånat bara tillbaka på rygg igen och arg blir den lilla tjejen. Ursäkta, vem vågar bara vända mig! Då är vi inte mycket att hänga i julgranen... Men tids nog ska nog vänster och högerben jobba parallellt med C:s egen vilja. I sinom tid.